I Måndags när jag kom hem från Sundsvall så åkte jag direkt till Netonnet och köpte mig en kamera... hehe. Så nu jäklar blir det bilder här i bloggen! Kan ju vara kul för er få som kikar in här.

 

Du vill inte se mig ögonen mer
Det här känns väldigt intressant
Det här känns väldigt intressant
Vi har pratat nog nu om allt som har hänt
Du som vet vad som är sant
trotts att du vet vad som är sant
Fåglar viskar, de har hört dig säga att vi aldrig var på riktigt
Inget illa menat, det vi delat kan du aldrig sudda ut
Alla minnen som vi har tillsammans
De är bara våra ingen annans
De får aldrig blekna
O ingenting vi kan förklara
Vi kan väl låta dem bara vara?
De får aldrig blekna
Du har vänt mig ryggen fast jag står brevid
Du vägrar lyssna till ditt namn
Du vägrar lyssna till ditt namn
Du vill kanske låtsas som jag inte finns
Du som sovit i min famn
Trots att du sovit i min famn
Låt oss aldrig glömma det vi haft och allt det bra vi kan bevara
Vi som var så nära, låt oss svära att vi går med värdighet
Alla minnen som vi har tillsammans
De är bara våra ingen annans
De får aldrig blekna
O ingenting vi kan förklara
Vi kan väl låta dem bara vara?
De får aldrig blekna
Alla minnen som vi har tillsammans
De är bara våra ingen annans
De får aldrig blekna
O ingenting vi kan förklara
Vi kan väl låta dem bara vara?
De får aldrig blekna

Så sjukt egentligen, vi går liksom om varandra hela tiden. Men jag får försöka se allt positivt, för jag har hela sommaren för mig själv. Den är min! 

 

Nyss hemkommen från jobbet, king. Har som sagt haft två vilo/rehab dagar hos pernilla, välbehövligt ska ni veta. Har inte alls mått bra den senaste tiden och det är tråkigt att det blir så. Men som det verkar nu så börjar det gå uppåt, lite i taget. 

Har i alla fall tagit tag i ångesten som här hemma och städat ordentligt, det har verkligen varit kaos. Är det kaos i hjärnan (och hjärtat) så syns det hemma, så är det bara. 

 

Imorgon ska jag äntligen köpa en ny mobil, blir galen av den jag har nu. Efteråt drar jag till jobbet. 

 

 

Har i alla fall bestämt mig för att åka till Holmsund ikväll för att få komma bort lite. 

 

 

Är så TRÖTT. Och självklart ska det vara fint väder när jag mår så här och bara vill dö, tackar. Bara mer jävla ångest. Känns som om man ramlat ner i ett hål som inte går att ta sig upp ifrån.

Så himla less på Umeå nu. Vill bort från den här deprimerande vardagen och människorna. Orkar inte ta mig upp från sängen och allt ser förjävligt ut här hemma. 

Fan.

Idag när jag gick på stan så tappade jag mina nycklar. Ville lägga mig och gråta. Som tur var hittade en snäll människa dom på clas ohlson, så jag fick tillbaka dom <3

 

Nu ska jag lägga mig i sängen och gråta. För jag har världens sämsta dag, har liksom lite hjärteont.

 

Känns som om det enda jag gör just nu är att sova. Orkar inte med någonting. 

 

Hatar det här.

 

 

du blir drabbad av första kärleken
ni älskar nog varandra fast ni aldrig vågat sagt det än
och låt mig säga så här
du kommer resa mer än du nånsin kan ana när du längtar iväg
ut i vida världen äventyren kallar på en
sena nätter blir temat för dom kommande 15 åren

jag ser mig själv när jag ser dig
de har ingen aning än
vem kunde tro att mina fel var det jag skulle bära som en krona
jag ser en rebell där i spegeln men alla tvivel drar ner dig
jag ser mig själv när jag ser dig
något annat väntar på dig

mårten jag vet att du inte lyssnar på sån här musik än
för lite svordomar droger och rap om hårda tider
men om du gjorde det skulle jag vilja säga till dig
att allt kommer bli bra, det kommer fixa till sig
jag vet att du går runt och bär på din oskuld som en stor skuld
tror det syns som en stor böld
jag vet kormonerna och grupptrycket stressar dig
men du kommer träffa en grym tjej som älskar dig
det kommer va fett som fan
och ni kommer bråka
det kommer ta slut och göra ont
du kommer gråta
och du kommer komma över det
även om det inte känns så kanske du behöver det
livet kanske måste lära dig om ödmjukhet
nej inte mot nån jävla överhet
men mot människor som älskar dig
dina systrar och bröder vet mer tillsammans med dig än du vet i din ensamhet

jag ser mig själv när jag ser dig
de har ingen aning än
vem kunde tro att mina fel var det jag skulle bära som en krona
jag ser en rebell där i spegeln men alla tvivel drar ner dig
jag ser mig själv när jag ser dig
något annat väntar på dig

akta rygg farorna lurar i bakvattnet
morsan är orolig ligger vaken hela natten
jag vet hur det är 15 år och på glid
vill så mycket men kan inte fokusera på någonting
så skynda långsamt behöver inte springa för ditt liv
stanna upp en stund du hinner i tid
jag vet jag låter gammal men jag har egna barn nu
och en dag kommer dom få höra samma sak som du
men i och för sig jag som känner dig
vet mycket väl att du inte tänker lyssna på mig
du går din egen väg den kommer ta dig hit
det kanske blir en krokig färd men ta ingen skit
vill inte avslöja allt för mycket om din framtid
men dom som du nyss lärt känna kommer du alltid stå bredvid
det kommer bli musik, det kommer bli ditt liv
det kommar va ni mot dom - dvsg
jag ser mig själv när jag ser dig
de har ingen aning än
vem kunde tro att mina fel var det jag skulle bära som en krona
jag ser en rebell där i spegeln men alla tvivel drar ner dig
jag ser mig själv när jag ser dig
något annat väntar på dig

... Det var så det var, eller hur? Är så jävla rädd för att man aldrig kommer hitta tillbaka, är den tiden alldeles förbi? Jag vill nog inte det. Hur kan en människa fortfarande finnas i en annans huvud och lyckas röra om hela tiden, efter alla dessa år? Jag kommer ju aldrig kunna gå vidare med mitt när du ständigt finns där.  

Hur kommer det sig att jag gör allt för att du ska se mig? Varför får jag svårt att prata när du är i samma rum? Jag blir en helt annan person när du är i närheten - det har alltid varit så och kommer förmodligen att fortsätta så. 

 

Varför kan inte jag få byta kapitel i mitt liv, så som du har gjort? Är det någonting jag gjort i ett annat liv som gör att jag tvingas till att bli så jävla plågad och hjärntvättad? isåfall, FÖRLÅT. För jag orkar inte det här längre, kastar in handduken helt enkelt. 

Hej på er. Godmorgon! Är lite smått less idag ska ni veta, är både förkyld och sörjer min telefon som gick sönder i förrgår. Så nu har jag en mobil från typ 1800talet, kuul. 

Valborg blev väl helt okej faktiskt, om man bortser från olyckan med mobilen då. Hade kunnat gå RIKTIGT åt helvetet men det gjorde det inte. 

Ikväll åker jag till Holmsund, dennnniii.