Åh, jag vet inte varför jag är så jävla förbannad. Men jag har verkligen lust att skrika. Skrika som en jävla galning! Allt är så sjukt irriterande just nu. Och det är inte någon som har gjort nåt, tror jag. AH! Jag blir helt galen! Alltså, jag lovar. Om någon ens nämner någonting just nu, så bli inte förvånad om de blir utskällda. Jävla SKIT!

Och inte blev det någon tandläkare inte. Pappa vägrade skjutsa mig. Så nu måste jag betala 100 kronor till tandsatan. Kul? Näe. Och jag ska på skolan 14.00. Kommer säkert inte ens få studiebidraget heller. Och då dör jag. JAG BLIR SÅ LESS PÅ MIG SJÄLV. Och avundsjuk är jag också. Så otroligt. Jag vill ha talang för någonting, jag vill vara fin. Jag vill ha en bra familj. Men får jag det? Nej. Åh. Jag är så avundsjuk så det gör ont. Jag vill vara bra.

Nu ska jag fortsätta arga. Kanske skrika lite?

Du verkar inte förstå hur arg och ledsen jag blir när du snackar så där. Jag vill inte veta hur snygg hon är för sin ålder. Vet du hur ful och äcklig jag känner mig då? Du kan väl i alla fall förstå varför jag blir så arg? Men jag älskar dig ändå. Och kommer alltid att göra.