Jag måste bara skriva av mig lite. Det är nästan skrattretande alltihop. Det tog inte ens en månad. INTE EN JÄVLA MÅNAD. EFTER ETT JÄVLA ÅR. Jag har bara lust att slå dig så JÄVLA HÅRT. Men vet du vad? Det handlar inte om dig längre. Förstår inte hur du tänkte, och om du ens tänkte alls. Du är ju helt jävla dum i huvudet. Jag trodde att vi hade rett ut allting, men märker jag någon skillnad? Nej. Detta är absolut sista gången jag pratar/skriver om dig. För du förtjänar inte ett jävla skit, och inte mina tankar, känslor. Ingenting.