Ligger i sängen och slötittar lite på tvn. Är inte ett dugg trött. Eller, kanske. Men har ingen lust till att sova i alla fall. Mitt rum är fullt med grejer som jag inte har någon aning om var jag ska ha eller använda dom till, inte visste jag att jag hade samlat på mig så mycket på två år. Två långa år, galet. Det blir ju i alla fall lättare för varje dag som går, men kan absolut inte vara ensam utan att börja tänka. Orkar inte förklara vad det är för tankar, men antar att de flesta känner igen sig och förstår vad jag menar. Det är ju tur att jag har så fina vänner som hör av sig och visar att de finns tillgängliga när jag behöver det.