Ja, herreminjee! Började nyss skratta så fruktansvärt mycket och frågade mig själv hur fan jag tänkte när jag gjorde vissa val. Ja, det var ju tur att man kom till insikt ganska snabbt och rättade till allt igen. Man gör nog allt bra konstiga val när man är ensam och sårbar. Gör liksom allt för att inte tänka på känslorna och tvingar sig själv att känna på ett visst sätt (och för någon?) för att försöka övertala sig själv. Förstår ni? 

Nä, värsta känslan är nog att känna sig ensam. Det är typ min mardröm, att förbli ensam. MEN, förhoppningsvis så är ju inte så läget kommer bli. 

Äsch. 

 

 

Ha en fin kväll!